DILI, 10 jullu 2020 (TATOLI)—Membru Komisaun A (Justisa no Konstitusionál), Deputada Carmelita Caetano Moniz, hateten Projetu Lei Medida Prevensaun no Kombate Korrupsaun (MPCC-sigla portugés) sei kriminaliza kualkér entidade hosi setór privadu (emprezáriu) ne’ebé prátika ‘subornu’ ba entidade sira iha setór públiku.
Notísia Relevante: Projetu Lei MPCC Hetan Konsensu hosi Forsa Polítiku iha PN
Deputada Carmelita Caetano Moniz esplika, substánsia hosi lei ida-ne’e di’ak tebes para atu halo prevensaun la’ós de’it ba setór públiku maibé ba setór privadu mós.
“Ne’ebé dalaruma ema hanoin katak ba setór públiku de’it, haree mak ministru, sekretáriu estadu, diretór jerál no funsionáriu públiku. Ema la haree katak ema ‘sogok’ funsaun públika sira hosi setór privadu. Maibé, agora lae. Setór privada hotu kedas inklui mós NGO, entidade privada sira hotu inklui mós partidu polítiku no kualkér entidade privada tama hotu iha ida-ne’e,” nia informa ba jornalista sira, iha resintu Parlamentu Nasionál, sesta ne’e.
Nia hateten, projetu lei ne’e mós obriga sé mak iha devér hato’o nia deklarasaun bens no rendimentu (riku no soi) ne’e hahú kedas hosi Prezidente Repúblika to’o Xefe Departamentu sira.
Liuiu ba mós departamentu sira-ne’ebé ke ita bolu dehan “lahan basah” ida ne’e to’o nia funsionáriu hotu katak departamentu ne’e ninia funsionáriu hotu tenke hato’o deklarasaun,” Deputada Bankada CNRT ne’e hateten.
Nia fundamenta, lejizlasaun ne’e mós obriga kada tinan tenke ba hato’o relatóriu depois kada tinan-rua Comissão Antí Corrupção (CAC) halo avaliasaun ba rikusoin sira-ne’e.
“Comissão Antí Corrupção (CAC) halo avaliasaun ba ita-nia rikeza ne’ebé iha hodi haree katak iha diferensa ka laiha diferensa, aumenta ne’e mai hosi ne’ebé no tanba saida mak aumenta,” Membru Komisaun A ne’e esplika.
Jornalista : Evaristo Soares Martins
Editór : Cancio Ximenes