DILI, 10 setembru 2019 (TATOLI)-Diretór Jerál Bee no Saneamentu, Ministériu Obras Públikas, Gustavo da Cruz, hateten, tuir meta planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) katak to’o tinan 2030 populasaun porsentu 100 iha territóriu tenke asesu ona bee moos.
Notísia Relevante : HAK Organiza Diskusaun ba Alvu Dezenvolvimentu Bee Moos ho Saneamentu
Nia relata, tuir dadus MOP nian to’o ohin populasaun urbana porsentu 91.5 maka asesu ona bee moos no populasaun iha área rural porsentu 68.6.
“Governu iha Planu Estratéjiku Dezenvolvimentu Nasionál (PEDN) katak iha tinan 2030 ita atu atinje ona ita-nia meta ba kobertura tenke porsentu 100 ona,” informa Diretór Jerál Gustavo da Cruz, ba Ajénsia TATOLI, ohin, iha Faról, Dili, hafoin halo diskusaun ho Organizasaun Noun Governmental (ONG) Nasionál no Internasionál ho tópiku dalan ba tarjetu universál bee moos ba 2030 iha Timor-Leste.
Nia dehan, populasaun iha diretu fundamentu no universál asesu bee moos ho kualidade ne’ebé konsagra ona iha Konstituisaun RDTL no Konvensaun Internasionál.
Diskusaun ohin ho NGO hanesan Asosiasaun HAK, Raes Hadomi Timor Oan (RHTO), CARE, Water Aid, Luta Hamutuk, Lao Hamutuk, FOKUPERS, Plan Internasionál sei fó kontribuisaun, Diretór ne’e dehan sei kontribui idea ba Governu tau atensaun ba problema bee moos iha OJE 2020.
Diresaun Bee no Saneamentu sei halo esforsu hodi hadi’a sistema kanalizasaun hodi fornese bee moos ba komunidade ho sufisiente. Maibé atu apoiu planu ne’e, Gustavo da Cruz dehan, konsumidór sira mós tenke kontribui atu kuidadu sistema kanalizasaun hodi prevene fura ko’ak hodi monta kanu ilegál no mós selu taxa bee moos ba kofre estadu.
Jornalista : Osória Marques
Editór : Francisco Simões














