iklan

NASIONÁL, DEFEZA, POLÍTIKA

Prezidente Repúblika louva servisu Komponente Navál F-FDTL

Prezidente Repúblika louva servisu Komponente Navál F-FDTL

Membru Unidade Komponente Naval F-FDTL marsa iha aniversariu Komponente Naval F-FDTL ba dala-20 iha Hera, Metinaro, Dili, kuarta (2/01). Imajen TATOLI/António Gonçalves.

DILI, 12 janeiru 2022 (TATOLI)-Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, louva Komponente Navál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) nia servisu ne’ebé serbí povu no rai Timor-Leste hodi defende interese nasaun nian iha tasi laran.

Prezidente Repúblika, Francisco Guterres ‘Lú Olo’. Imajen Tatoli/Jogerjo Guuterres.

“Iha loron ida ohin ne’ebé ita selebra aniversáriu Komponente Navál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste nian ba dala 20, nu’udar Prezidente Repúblika no Komandante Supremu Forsa Armada, ha’u hakarak hato’o saudasaun no liafuan insentivu ba sira-ne’ebé loroloron, ho profisionalizmu no dedikasaun tomak, serbisu iha instituisaun ida-ne’e hodi serbí nasaun,” Prezidente Repúblika Francisco Lú Olo, hato’o nia mensajen liuhosi komunikadu imprensa ne’ebé Agéncia Tatoli asesu, kuarta ne’e.

Loron ohin, imi hotu ne’ebé serbí Timor-Leste hodi defende interese nasaun nian iha Tasi, nune’e Timor-Leste no timor-oan sira bele uza tasi ba sira-nia moris loro-loron la’ós de’it ba atividade militár maibé mós ba sira-nia atividade ho natureza sivíl, ne’ebé inklui apoiu ba Autoridade Marítima Nasionál.

Dezafiu boot tebes ida ne’ebé Timor-Leste hasoru ohin loron mak oinsá Timor-Leste haree relasaun ho tasi, nune’e ezije Estadu atu fó prioridade loloos ba tasi ho governasaun di’ak.

Haree ba dezafiu ne’e mak labele duplika meiu hodi hala’o knaar ida de’it no labele gasta rekursu saugate de’it, tanba ida-ne’e bele teri netik Timor-Leste atu hetan susesu.

Iha kontestu ida-ne’e mak Timor-Leste foin aprova modelu funsionál Autoridade Marítima nian ho kompeténsia rasik, ne’ebé suporta hosi Komponente Navál nia rekursu umanu no materiál hodi hatán no serbí di’ak liután interese sira nasaun nian.

“Atu Estadu bele afirma ninia soberania no autoridade iha tasi, Komponente Navál tenke prontu atu hala’o knaar hodi prevene no halakon kriminalidade iha área sira-ne’ebé tama ita-nia jurisdisaun marítima. Nomós, hala’o asaun fiskalizasaun ba atividade peska iha tasi laran no mós iha rai-maran hodi garante kumprimentu ba lei, hadi’ak kondisaun seguransa ba sira-ne’ebé serbisu iha tasi laran no tau matan ba ita-nia rekursu,” Lú-Olo dehan.

Hirak ne’e hotu, hodi asegura katak nasaun uza loloos tasi, Timor-Leste tenke fó ba Komponente Navál organizasaun ida ne’ebé matenek no fleksivel ho meiu ne’ebé modern, maibé importante liu-liu mak asegura katak ninia rekursu umanu kualifikadu, treinadu no ho motivasaun aas.

“Ita presiza esplora Komponente Navál nia potensialidade sira, hanesan uza ninia kapasidade sira iha atividade hotu-hotu ho natureza militár no la’ós militár, atu nune’e Estadu bele aproveita rekursu nasaun nian ba nia asaun iha tasi ho dalan ne’ebé efisiente liután,” nia hateten

Korpu Fuzileiru hanesan kapasidade ida hosi Komponente Navál ho valór operasionál ne’ebé aas no sai hanesan rikusoin ida duni ba nasaun.

Maske nune’e, tenke fasilita forsa ne’e ho meiu ne’ebé nia presiza atu bele projeta ninia kbiit no seguransa iha tasi laran no rai-maran, no mós atu forsa ne’e bele partisipa iha misaun apoiu ba ajuda umanitária no fó tulun iha situasaun katástrofe ka asidente ne’ebé de’it.

Nia dehan, mariña ida ne’ebé laiha ró, la la’o tasi no la hala’o ninia atividade operasionál iha tasi, sei sai de’it hanesan mariña ida-ne’ebé simbólika no la efikás.

“Ita labele haluha katak labele harii mariña narnaran de’it tuir ida-idak nia hakarak. Maibé, ita presiza hanoin didi’ak kona-ba eskuadra navál saida mak ita hakarak harii aban-bainrua,” Xefe Estadu ne’e hateten.

Presiza kria lei programasaun militár

Prezidente Repúblika, Francisco Guterres Lú Olo, hateten Timor-Leste presiza kria Lei Programasaun Militár (LPM) ida-ne’ebé ekilibradu no la’o tuir faze, bazea ba vizaun estratéjika ida ba tempu naruk hodi inklui programa sira reekipamentu nian ba meiu navál no oinsá aproveita di’ak liután rekursu ne’ebé ita iha.

“Hanesan ita hotu hatene ona, harii mariña ida la’ós lori loron balun de’it, maibé lori tinan barak no Komponente Navál labele hein tempu naruk hanesan ne’e,” nia dehan.

Tanba ne’e, iha tempu badak Timor-Leste tenke hatene aproveita didi’ak oportunidade sira-ne’ebé mosu, hanesan akordu asisténsia Austrália nian ne’ebé foin lailais aprova hodi garante seguransa iha Zona Ekonómika Eskluziva (ZEE) iha kosta súl.

Xefe Estadu Maiór Jenerál F-FDTL, Tenente Jenerál Lere Anan Timur ho nia ezposa, hasai foto hamutuk ho ofisiais komponente Naval iha Hera, kuarta 12/1/2022 Imajen TATOLI/Antonio Dasiparu

Akordu hirak-ne’e buka kontribui ba haburas Timor-Leste nia mariña enkuantu seidauk simu ró patrulla rua ho klase Guardian (Guardian Class Patrol Boats) ne’ebé oferese hosi Austrália, no fó oportunidade ba ita-nia mariñeiru sira atu aprende no manán esperiénsia kona-ba área marítima, hodi hala’o misaun patrulla hamutuk ho mariña Austrália nian.

Iha tempu naruk, Timor-Leste presiza mós hala’o nafatin programa harii infraestrutura no fasilidade sira iha portu Baze Navál Hera nian ho apoiu hosi Governu Austrália nian, rezolve problema laiha manutensaun ba meiu navál no hahú hikas fali nivel treinamentu ho apoiu parseria estratéjika sira-nian, nune’e bele asegura nivel operasionalidade hirak ne’ebé adekuadu.

Militár sira hosi Komponente Navál, situasaun la normál ne’ebé nasaun hasoru daudaun, nu’udar konsekuénsia hosi esforsu konsolidasaun orsamentál no kontestu exesionál hosi pandemia COVID-19 mak lori Forsa Defeza ho Komponente Navál atu hatene la’o nafatin tuir dalan loos no halo ajusta ba dalan ida-ne’e bainhira de’it nesesáriu.

Povu Timor-Leste rekoñese kontribuisaun importante ne’ebé Komponente Navál fó ba nasaun, la’ós de’it iha misaun soberania sira liga ho defeza militár no seguransa, hodi ezerse Estadu nia autoridade iha tasi maibé mós iha misaun interese públiku sira ne’ebé fó apoiu direta ba komunidade hodi tau matan ba sira-nia vida.

“Tan ne’e mak ho votu esperansa iha futuru mak ha’u fó korajen ba imi atu serbí nafatin ita-nia rai hanesan baibain. Ha’u fiar katak imi sei kontribui ba tane aas Komponente Navál, Forsa Defeza no Timor-Leste nia naran iha mundu,” nia hateten.

Jornalista : Nelson de Sousa

Editór       : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!