iklan

NASIONÁL, HEADLINE, POLÍTIKA

Armanda Berta ofisialmente deklara kandidata an ba Prezidente Repúblika

Armanda Berta ofisialmente deklara kandidata an ba Prezidente Repúblika

Prezidente Patidu KHUNTO, Armanda Beta dos Santos. Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 04 jullu 2021 (TATOLI)—Prezidente Partidu Kmanek Haburas Unidade Nasionál Timor Oan (KHUNTO), Armanda Berta dos Santos, domingu ne’e, ofisialmente deklara nia kandidatura Prezidente Repúblika hodi kompete iha eleisaun prezidensiál 2022.

Partidu KHUNTO nu’udar forsa polítika ida iha Repúblika Demokrátika Timor-Leste no hetan mós asentu parlamentár ho kadeira lima (5) iha Parlamentu Nasionál.

Prezidente Partidu KHUNTO, Armanda Berta dos Santos, fiar katak rekursu ne’ebé eziste iha partidu laran ne’e mesak iha esperiénsia, ne’ebé bele duni reprezenta partidu KHUNTO hodi hamutuk ho povu Timor-Leste partisipa iha eleisaun prezidensiál iha tinan oin mai, maibé povu mak sei tetu no deside tuir vontade populár povu nian.

“Ha’u hakarak afirma iha-ne’e katak komprimenta ba desizaun kongresu nasionál no desizaun konsellu lideransa nasionál mak momentu importante ida-ne’e, ha’u hakarak deklara ofisialmente ba públiku katak ha’u (Armanda Berta dos Santos) simu desizaun partidu nian sai kandidatura ba Prezidente Repúblika iha eleisaun prezidensiál ba períodu 2022-2027,” Prezidente Partidu KHUNTO deklara ofisialmente iha ámbitu selebrasaun aniversáriu Partidu KHUNTO ba dala-X no inaugrua  sede partidu KHUNTO, iha Manleuana, domiggu ne’e.

Razaun Partidu KHUNTO deside Armanda Berta dos Santos kompete iha eleisaun prezidensiál ne’e, tanba estuda ona estratéjia polítika hodi orienta nia vizaun no misaun, nune’e sukat KHUNTO nia kbiit rasik hodi prepara mós nia rekursu rasik iha polítika.

Vise-Primeira Ministra ne’e fó-sai katak, prezidente repúblika tenke kumpre nia mandatu konstitusionál ne’ebé previstu iha Konstituisaun RDT, nune’e mós garante unidade no integridade nasionál no asume responsabilidade Estadu nian.

Kandidata hosi Partidu KHUNTO ne’e fiar katak, rezultadu eleisaun prezidensiál períodu 2022-2027 sei hamosu surpreza ba povu Timor-Leste.

“Tanba ha’u-nia kandidatura ba eleisaun prezidensiál ne’e luta ba interese povu tomak nian, hametin demokrasia no hametin unidade nasionál,” nia dehan.

Iha biban hanesan, Konselleiru Másimu Partidu KHUNTO, José Dos Santos Naimori Bucar reforsa, lideransa Partidu KHUNTO deside duni fó fiar ba Prezidente atuál KHUNTO nian atu  kandidata aan ba Prezidente Repúblika hodi kompete iha eleisaun Prezidensiál 2022.

“Ami deside, Prezidente KHUNTO kandidata an la’ós atu manan maun sira iha prosesu demokratizasaun, maibé ami hakarak koko forsa partidu nian,” Konselleiru KHUNTO ne’e afirma.

Maibé, Naimori Bucar fiár katak nu’udar feto no inan ida mak kandidata aan ba Xefe Estadu, sei iha hadomi nia oan sira hotu.

Prezidente Repúblika

Iha Konstituisaun RDTL, iha Títiulu II, kona-ba “Prezidente Repúblika” iha Kapítulu I (Estatutu, Eleisaun no Nomeasaun), iha Artigu 74 (Definisaun) hateten, 1) Prezidente Repúblika mak Xefe-Estadu, símbolu no garantia independénsia nasionál no unidade Estadu nian, no instituisaun demokrátika sira-nia funsionamentu regular, no alinea 2) haktuir Prezidente Repúblika mak Komandante A’as liu Forsa Armada nian.

Iha Artigu 75 (Elejibilidade) esplika, 1.) Bele tuir kandidatura ba Prezidente Repúblika sidadaun timor-oan sira-ne’ebé, iha ilas hotu tuirmai ne’e: a) Sidadaun nanis; b) Iha tinan mínimu 35; c) Ho kapasidade di’ak; d) Ne’ebé hetan proposta hosi sidadaun hili-na’in mínimu nain rihun lima (5.000).

Iha alinea 2) esplika, Prezidente Repúblika kaer mandatu to’o tinan lima nia laran no ninia knaar ramata bainhira Prezidente foun simu pose, no alinea 3) hateten Prezidente Repúblika nia mandatu bele hetan renovasaun dala-ida de’it.

Iha Artigu 76 kona-ba “Eleisaun” ne’e iha alinea 1) hateten, Atu sai Prezidente Repúblika, sei hili tuir sufrájiu universál, livre, diretu, sekretu no ida-idak, alinea 2) haktuir Eleisaun Prezidente Repúblika nian banati tuir sistema manán ho votu barakliu hosi votu hotu-hotu ne’ebé válidu, la sura votu ne’ebé la válidu.

Iha alinea 3) esplika, Bainhira kandidatu sira hetan votu hanesan, sei hala’o fali eleisaun dala ida tan, liutiha loron tolunulu (3) hosi loron votasaun ida foin liubá kotuk, no iha alinea 4) hateten Iha eleisaun daruak, kandidatu na’in-rua (2) ne’ebé hetan liu votu no la hasai sira-nia kandidatura mak bele tuir.

Jornalista : Florêncio Miranda Ximenes

Editór      : Cancio Ximenes

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!