iklan

DILI, KAPITÁL, SOSIEDADE SIVĺL

Sosiedade sivíl realiza atividade konsultasaun da-toluk UPR

Sosiedade sivíl realiza atividade konsultasaun da-toluk UPR

Diretór Ezekutivu Forum ONG Timor-Leste (FONGTIL), Daniée Santos do Carmo. Imajen Tatoli/Francisco Sony

DILI, 12 jullu 2021 (TATOLI)-Sosiedade Sivíl, segunda ne’e, realiza atvidade subvensaun konjunta hosi grupu sosiedade sivíl timor-oan ba reuniaun da-toluk Universál Periodic Review (UPR) bá situasaun direitu umanu nian iha Timor-Leste.

Notísia Relevante : FONGTIL rekomenda ba Estadu halo revogasaun ba PCIC

Diretór Forum Organizasaun Naun Governamentál Timor-Leste (FONGTIL), Daniel Santos do Carmo hateten, sosiedade sivíl hala’o atividade ne’e tanba kada ka periodu tinan haat Estadu sira ne’ebé sai membru bá Nasoins Unidas tenke halo relatóriu Universál Periodic Review (UPR) bá situasaun direitu umanu iha nian iha ida-idak nia nasaun.

“Tinan ne’e, Timor-Leste (TL) nia sosiedade sivíl parseria ho ASEAN Parliamentarian for Human Rights, ami halo relatóriu versaun sosiedade sivíl nian relasiona ho situasaun direitu umanu Timor-Leste, maibé foka liubá liberdade espresaun internet nian kona-bá offline no online,” Daniel Santos do Carmo, informa ba jornalista-sira iha salaun FONGTIL, Caicoli, Dili, segunda ne’e.

Periodu ida ne’e sosiedade sivíl servisu halo konsulta ho entidade hotu-hotu liuliu entidade sosiedade sivíl, reprezentante povu iha Parlamentu Nasionál komisaun E, Autoridade lokál komunikasaun no NGO sira hotu foti informasaun hotu-hotu ne’ebé liga ho liberdade fundamentál uza internet offline no online.

“Nune’e ohin ita aprezenta rezultadu konsultasaun mak ita hafoin enkamiña ita-nia relatóriu ba parseiru ASEAN Parliamentarian for Human Rights, no iha tinan ida ne’e ita sei aprezenta ba konsellu nivel altu direitu umanu kona-bá situasaun direitu iha ita-nia rai, liuliu liga ho liberdade espresaun uza internet offline no online,” nia dehan.

Nia hatutan, sosiedade sivíl foka internet online no offline tanba era agora dijitalizasaun entaun ema hotu-hotu hakarak uza meiu online liuhosi instrumentu komunikasaun sosiál sira hanesan Facebook, WhatsApp atu espresa saida mak sira sente liuliu liga situasaun dezenvolvimentu iha Timor-Leste.

“Ita foku ba liberdade fundamentu uza internet ba servisu loroloron nian, no oinsá atu uza internet ba espresa it-nia hanoin, liberdade kona-ba situasaun violasaun direitu umanu ne’ebé ema sente, entaun ida ne’e mak ohin ita aprezenta ita-nia rezultadu konsultasaun,” nia hateten.

Hosi rezultadu monitorizasaun ne’e nia dehan, TL liberdade espresaun ne’e, kuaze iha liberdade espresaun, maibé buat ruma ne’ebé temi iha relatóriu ne’e katak maske iha liberdade epresaun maibé Liberdade ne’e hetan presaun.

Nia parte fó ezemplu hanesan Polísia Nasionál Servisu Investigasaun Kriminál (PNSIK), sira kriminaliza ONG Forum realsiona ho públikasaun mídia kona-ba rezultadu visum ne’ebé membru Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) halo agresaun fíziku hasoru negosiante ambulante faan nuu iha Tasi-Tolu.

“Ida ne’e ita hanoin katak ita-nia liberdade espresaun ne’e hetan presaun, no ami mós haree katak kazu ida seluk hanesan Arte Moris ninia kazu ne’ebé prezensa hosi FALENTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) no PNTL halo limpeza maibé hetan raze hosi sosiedade liuliu autór sira ne’ebé defende direitu umanu, uza mídia públika ninia libedade espresaun, hetan hosi ita-nia nai uluk balu, hatudu katak iha presaun,” nia dehan.

Polísia Sientífika Investigasaun Kriminál (PSIK) haree ema boot ruma halo publikasaun iha mídia sosiál sira ladún atuasaun imediata maibé bainhira ema povu ki’ik halo publikasaun ruma relasiona sira-nia PSIK halo imediata ka atuasaun lalais liu.

“Ida ne’e ita hanoin katak liberdade espresaun iha duni maibé atu hetan espresaun hosi ita-nia entidade liuliu liga oinsá uza mídia liuhosi internet atu públika sira-nia sentimentu, seidauk, nune’e rekomendasaun prinsipál mak ita hato’o mak oinsá atu hadi’a Lei demonstrasaun, tanba hafoin prezensa Lei demonstrasaun iha ne’e kuaze liberdade atu halo demonstrasaun ne’e limita,” nia dehan.

Forsa seguransa tenke respeita direitu espresaun ba sidadaun sira ne’ebé konstituisaun garante, no Polísia Militár labele kriminaliza tan ativista sira ba direitu umanu.

“Ita mós husu Governu halo revizaun ba lei demonstrasaun númeru 1/2016 tanba bainhira lei ne’e iha limita tebes atividade demonstrasaun,” nia dehan.

Nune’e sosiedade sivíl mós ba Governu liuhosi Autoridade Nasional Comunicação katak, operadór sira hotu-hotu iha TL tenke respeita direitu públiku nian atu hetan informasaun loloos no tenke hahú ona hanoin ho hanoin ida de’it fó internet ne’ebé baratu ba populasaun sira.

“Husu mós  ANC tenke garante duni direitu konsumidór intermu utiliza instrumentu komunikasaun sosiál ne’ebé iha operadór Telkomcel hanesan Timor Telecom, Telemor, no Telkomcel, tenke fó internet ne’ebé baratu tanba agora internet karun no velosidade mós la’o neineik liu, halo konsumidór sira sai vítima maibé ANC seidauk sosializa informasaun kle’an oinsá kliente sira hetan informasaun iha dalan atu bele hato’o informasaun ba ANC bele prosesa operadór ka fó protesaun ba direitu konsumidór,” Daniel Santos do Carmo hateten.

Nia afirma, relatóriu ne’e atu aprezenta tuir ajenda ne’ebé iha loron 15 jullu agora ita tenke submete ona ita-nia relatóriu ne’e bá ASEAN Parliamentarian for Human Rights iha ASEAN nia mak hafoin oinsá preparasaun ba aprezenta ita-nia relatóriu ne’e ba konsellu altu nivél direitu umanu.

Hatán ba preokupasaun ne’e Prezidente ANC, João Olívio Freitas hateten, problema internet ne’ebé daudaun ne’e la’o todan, ne’e kestaun tékniku no ekonomia.

“Kestaun tékniku boot ne’ebé ita hasoru mak ita-nia konetividade internasionál ne’e katak liga iha Timor ba rai-li’ur ita laiha kabu submarinu, entaun hanesan ita hotu hatene iha fulan hira liubá Governu aprova tiha ona kabu fibra iha ona prosesu aprovizionamentu oinsá atu buka kompañia ka empreza ne’ebé bele hahú servisu dada kabu fibra ne’e mai Timor-Leste, ita espera ida ne’e mai lais liu di’ak liután,” nia hateten.

Tanba hosi kabu fibra ne’e rasik iha kestaun tékniku velosidade sa’e makaas no fatór ekonomia ne’ebé presu internet ne’ebé uluk makaas bele redús tanba internet hosi kabu fibra ne’e baratu liu hosi presu internet ne’ebé ema foti hosi mikronas no hosi satellite.

Jornalista       : Arminda Fonseca

Editór             : Francisco Simões 

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!