iklan

JUSTISA

ANTI Husu Populariza Nafatin Paradeiru Ne’ebé Mak Kontinua Lakon

ANTI Husu Populariza Nafatin Paradeiru Ne’ebé Mak Kontinua Lakon

ANTI husu estadu dignifika família vítima no sobrevivente. Foto: ANTI

DILI, (TATOLI)- Aliansa Nasionál Timor-Leste ba Tribunál Internasionál (ANTI), liuhusi komunikadu imprensa diriji mai redasaun TATOLI akresenta komemorasaun konsulta populár ne’ebé anualmente realiza iha 30 agostu, tenke dignifika família vítima no sobrevivente liuhusi populariza nafatin paradeiru sira ne’ebé mak kontinua lakon forsadamente.

“Ita hanoin hikas saida de’it mak akontese iha loron 30 de agostu 1999 liuba, molok, durante no depois referendum ne’ebé rezulta ema timoroan rihun atus rua mak sai sofre tortura, hetan violasaun seksuál, ema muda obrigatóriu husi sira-nia hela fatin, oho no barak mós lakon obrigatóriamente no kontinua lakon to’o ohin loron la hatene sira-nia paradeiru”, hateten koordenadór ANTI, Sisto dos Santos.

Koordenadór ANTI ne’e konsidera Loron Konsulta Populár sai belit metin iha memória povu Timor nia luta ba ukun rasik aan. Loron 30 fulan agostu ne’e nu’udar momentum kulminante hodi hakotu okupasaun Militár Indonézia hafoin liu dékada rua.

Besik Tinan 20, timoroan ukun aan no kore aan husi Militár Indonézia nia opresaun maibé maluk timoroan barak mós lakon no ohin loron la hatene sira moris ka mate.

Ohin Loron povu Timor-Leste tomak re-lembra tan ba loron istóriku Konsultasaun Populár ba dala 19 hanesan loron ida ne’ebé importante timoroan hotu hodi hakotu sira-nia sofrimentu, terus husi okupasaun rejime militár Indonézia nian.

“Besik dékada rua maluk timoroan ne’ebé lakon sira-nia família nafatin halerik no kontinua halo esforsu hodi buka tuir sira-nia família ne’ebé lakon iha tempu molok no hafoin referendum”, katak.

Nia dehan ema lakon forsadu ne’e katak laiha informasaun ruma husi família ba paradeiru ema ne’ebé kaptura, deten no selseluk husi ajente estadu durante konflitu armada mosu.

No, ema lakon forsadu ka dezaparesidu katak Krime kruél ne’ebé akontese ba ema tanba ne’e nu’udár “Krime Kontra Umanidade”.

Tanba ne’e, ANTI, liuhusi nia koordenadór, Sisto dos Santos husu ba órgaun estadu Timor-Leste, Indonézia no Organizasaun Nasaun Unida (ONU) atu implementa rekomendasaun KVA (Komisaun Verdade no Amizade) nian liliu atu estabelese komisaun  ba buka ema lakon.

ANTI mós husu ba Estadu Timor-Leste atu apoiu polítika hodi estabelese fundu solidariedade sosiál hodi nune’e bele ajuda hakmaan sofrimentu vítima no família sira nian.

Husu ba Konsellu Seguransa Nasaun Unida atu kontinua halo prosesu investigasaun no buka mekanizmu ida ne’ebé adekuadu ba prosesu akuntabilidade ba krime grave no krime kontra umanidade ne’ebé akontese molok, durante no depois referendum 1999.

ANTI mós enkoraja estadu Timor-Leste atu hahú asina no ratifika Konvensaun Internasionál Protesaun Anti Halakon Ema Forsadu.

Antes ne’e, iha setembru 2013, ANTI liuhusi komunikadu imprensa hato’o ejizénsia katak: Governu rua (Timor-Leste no Indonézia) atu ho seriedade hodi hahú estabelese komisaun ba ema lakon ida hodi trata asuntu ema lakon forsadamente durante okupasaun ilegál Indonézia nia nune’e bele reintegra fali ema sira ne’ebé militár Indonézia halakon forsadamente ba família.

Ezije ba Nasaun Unida atu hahú tau ajenda no diskute relatóriu Komisaun Inkéritu Nasaun Unida nia no KKP-HAM Indonézia nian espesialmente rekomendasaun Tribunál Internasionál ba kazu krime grave iha Timor-Leste tanba laiha mekanizmu doméstiku ida inklui iha Timor-Leste no iha Indonézia mak fornese justisa ba povu Timor-Leste.

Ezije ba komunidade Internasionál liliu nasaun (Estadu Unidu Amérika, Inglaterra, Fransa, Austrália no sira seluk) sira ne’ebé envolve direta no indireta ba okupasuan ba rejime kruél Suharto iha Timor-Leste atu husu deskulpa formalmente ba povu Timor-Leste no hadi’ak povu ne’e nia moris.

Husu ba estadu Timor-Leste atu asina no retifika konvensaun Internasionál kona-ba protesaun ba ema hotu husi halakon forsadamente nune’e bele hahú prosesa kazu ema lakon forsada no labele repete fali asuntu ne’e iha futuru Timor-Leste nudár estadu direitu demokrátiku.

Inklui, Husu ba Governu Indonézia atu respeita prinsípiu direitu umanu atu la-bele taka dalan ba justisa ba kazu krime grave liliu prosesa ema lakon forsadamente iha Timor-Leste nune’e hahú hametin relasaun bilateral entre estadu Timor-Leste no Indonézia ba oin ne’ebé di’ak liu.

Husu ba Povu Timor-Leste tomak nia apoiu hodi bele prenxe formuláriu kona-ba ema lakon ne’ebé Asosiasaun Vítima prepara no agora daudaun sirkula hela nune’e bele ajuda buka ema sira ne’ebé durante lakon iha périodu okupasaun.

Husu ba PDHJ (Prokuradoria Direitu Umanu no Justisa) no Komnas-HAM Indonézia atu servisu sériu ba akordu ne’ebé organizasaun rua ne’e estabelese liliu kona-ba ba ema lakon nune’e bele buka tuir ema sira ne’ebé lakon durante okupasaun militár Indonézia nian.

ANTI kompostu husi   Asosiasaun HAK, Judicial System Monitoring Program (JSMP), Asosiasaun Vítima, Asosiasaun Chega ba Ita, Front Mahasiswa Timor Leste,  Sekretáriadu Timor-Leste NGO Forum (FONGTIL),  Institutu Timor-Leste ba Monitór no Analiza Dezenvolvimentu (La’o Hamutuk), Fokupers,  Ita Ba Paz, CDI (Comunity Development Institute), KSI (Kdalak Sulimutu Institut), KBH (Knua Buka Hatene), FTM  (Forum Tau Matan) no OPVG (Organizasaun Popular Vítima da Guerra).

Jornalista: Rafy Belo

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!