iklan

NASIONÁL, INTERNASIONÁL, EDUKASAUN, DILI, MUNISÍPIU

UP Partilla Koñesimentu ba UNTL

UP Partilla Koñesimentu ba UNTL

Profesora FLUP, Isabel Duarte. Foto espesiál

DILI, (TATOLI) – Universidade do Porto (UP), Portugal partilla koñesimentu akadémiku kona-ba linguístiku ba profesór, estudante inklui autoridade Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) nomós interesadu sira iha Sentru Kulturál Portugés, Embaixada Portugal, Dili, ohin.

UP reprezenta husi diretora Fakuldade Letras (FL), Isabel Margarida Duarte. Ninia prezensa nu’udar resposta husi konvite ILP (Instituto da Língua Portuguesa) ne’ebé hamahan án iha UNTL.

Profesora Isabel Margarida hateten ba TATOLI iha entrevista hafoin halo aprezentasaun kona-ba documentos autênticos e ensino da língua portuguesa, língua pluricêntrica katak ema sira ne’ebé aprende língua, la’ós sira-nia língua materna, hanesan Timor-Leste foin mak reintroduzida fali, kontaktu ho dokumentu auténtiku ne’e interesante, tanba ema aprende duni língua oinsá ninia uza.

“Ha’u hanoin katak iha vantajen hodi komprende, kontakta ho dokumentu normál sira, auténtiku, kansaun sira, konversa entre joven sira, istória badak, notísia sira iha jornál”, akresenta linguísta ne’e.

Tuir nia entrevista sira iha televizaun, tanba ne’e entuziasmente liu, interesante aprende lian hanesan saida mak ko’alia, la’ós hanesan iha grámatika ne’ebé dalaruma hanesan buat ne’ebé la hanesan, iha regra ne’ebé aprende pois la iha ema ida mak uza.

“Ha’u hanoin, defaktu kontakta ho dokumentu autentiku ne’e interesante, tanba ema aprende duni língua”, reforsa tan profesora Isabel Margarida, husi FLUP ne’e.

Nia esplika língua portugeza ne’e variedade iha komunidade nasaun ne’ebé ko’alia lian portugés (CPLP-sigla portugés), maibé komunidade luzófona sira ne’e entende malu. Purtantu, buat hotu ne’ebé mak komun bele halo konversa ba malu.

Purezemplu iha Timor-Leste bolu ‘bus ka bis’, iha Portugal bolu ‘auto carro’ no Brasil bolu ‘oníbus’. Seluk, Angola bolu barak ne’e ‘boe’, Portugal no seluk bolu ‘muito’, pois ‘boe’ populár mós husi joven sira iha Portugal, nune’e mós selseluk tan. “Interesante ita haree diversidade ida ne’e”, subliña.

Linguísta ne’e esplika mudansa sira ne’e akontese, naturalmente, la hatene tanbasá? Nia fó ezemplu bainhira nasaun afrikanu sira hetan independénsia; fim husi ditadura ne’ebé haterus povu portugés no portugés rasik mós la gosta, portugés husi nasaun kolonializadu sira fila lori mós espresaun barak, ne’ebé la uza iha Portugal depois sai espresaun sira ne’ebé mak populár.

“Ha’u hanoin katak ida ne’e furak”, hatan profesora Isabel Margarida bainhira TATOLI konfirma nia persepsaun kona-ba mudansa no espresaun sira ne’ebé la’ós orijen portugés maibé ikus mai sai mós populár iha komunikasaun informál sira.

Documentos autênticos e ensino da língua portuguesa, língua pluricêntrica, iha inísiu aprezentasaun diretora FLUP, Isabel Margarida destaka objetivu mak defende vantajen serbisu dokumentu auténtiku portugéz, língua estranjeira ou língua segunda, língua ofisiál ou língua eransa.

Objetivu seluk propoen dokumentu sira, la’ós de’it variedade únika husu portugéz, propoen sai diferente grau formalidade, variedade nasionál ida hanesan.

Tuir mai, destaka fenómenu balun hodi estuda dokumentu auténtiku propozitu nomós propoen sujestaun no konkluzaun balun kona-ba Documentos autênticos e ensino da língua portuguesa, língua pluricêntrica liuhusi eskrita, imprensa, orál no audiovizuál sira.

Isabel Fonseca, partisipante nomós profesora departamentu língua portugeza agradese prezensa profesora Isabel Margarida no konsidera aprezentasaun ne’e interesante no ekselente, perante partisipante, akadémiku nomós interesadu sira iha ámbitu konferénsia ne’e.

Kona-ba língua portugeza, tuir site Internet World Stat, língua portugés ne’ebé apar ho tetun nu’udar língua ofisiál ne’e husi loron ba loron aumenta no nu’udar lian da-lima ne’ebé uzadu liu iha internet; sibernauta na’in 82,5 millaun, husi país sira iha kontinente lima iha mundu ne’e.

Númeru utilizadór internet iha portugés aumenta pursentu 99 entre tinan 2000 no 2011, maibé tempu ne’ebá reprezenta de’it pursentu 3,9 husi totál sibernauta sira no pursentu 32,5 husi totál falante sira iha mundu ne’e.

Iha Facebook, portugés nu’udar lian ne’ebé uza liu no tuur iha pozisaun datoluk, inglés ba pozisaun dahaat no español da-lima. Katak, língua portugés nia utilizadór sira hamutuk rihun 585; inglés nia utilizadór hamutuk milaun 359 no español nia utilizadór hamutuk rihun 142. Alende ida ne’e, ho aumentu liu pursentu 800 entre 2010 e 2012.

Nune’e mós iha Twitter, portugés mós nu’udar terseira lingual ne’ebé uzada liu, reprezenta pursentu 12 husi totál tweets sira ne’ebé haruka ona tuir mai ingles ho pursentu 39 no japones ho pursentu 14.

Tuir dadus estatístiku Observatório da Língua Portugueza portugés nia falante hamutuk 244,392. Ko’alia iha kontinente lima língua portugés nu’udar língua ofisiál Angola (19,8 milhões de habitantes), Brasil (194,9 milhões), Cabo Verde (496 mil), Guiné-Bissau (1,5 milhões), Moçambique (23,3 milhões), Portugal (10,6 milhões), São Tomé e Príncipe (165 mil), Timor-Leste (1,1 milhões) seidauk inklui Guiné Equatoriál.

Lian ne’e ko’alia iha fatin sira ne’ebé mak istorikamente Portugal pasa ona, tempu navegasaun no kontamporanea hanesan Macau, Goa (Índia) no Malaca (Malázia).

Bazea mós Observatório da Língua Portuguesa, portugés mós ko’alia barak liu emisfériu sul, ho falante rihun 217 iha Angola, Brasil, Moçambique, São Tomé e Príncipe no Timor-Leste.

Entre língua europeia sira seluk, portugés mosu nu’udar “terceira língua mais falada” no estudu ida husi Bloomberg konsidera nu’udar lian da-neen ne’ebé uzada liu iha mundu eh atividade negósiu.

Konstituisaun Repúblika Demokrátika Timor-Leste mós konsagra ona iha artigu 13o (lian ofisiál no nasionál) katak lian ofisiál Timor-Leste nian mak Tetun no Portugés.

Jornalista: Rafy Belo

Editora: Rita Almeida

iklan
iklan

Leave a Reply

iklan
error: Content is protected !!